Är ditt jobb i farozonen? Frågan är berättigad. På arbetsmarknaden pågår nu radikala förändringar och den som inte är förutseende nog kan en dag mycket väl hamna utanför den, ersatt av teknik.
Vilka yrken kommer AI att ersätta?
Vilka yrken som ersätts av AI är rätt mycket en fråga om *när* man ställer frågan. Utvecklingen med AI men också övrig automatisering och robotisering på arbetsmarknaden förändrar nämligen utgångsläget.
I denna artikel listar vi hotade och ohotade yrken per år 2023 utifrån vad vi vet om AI:s förmågor i skrivandets stund. Samtidigt vet vi att dessa förmågor ständigt utvecklas. Även om framtiden kan ta flera riktningar så försöker vi oss på att spekulera och spå lite om vart arbetsmarknaden är på väg. Förhoppningsvis kan det ge lite ledtrådar åt den som vill framtidssäkra sitt karriärsval.
Så påverkas yrken av AI
En studie från 2023, beställd av Google och utförd av forskare från Sverige, Danmark och Portugal, pekar ut sätt som AI redan idag påverkar yrken. Forskarna har tittat på fyra huvudområden: Kognitiva, fysiska, psykomotoriska och sensoriska förmågor och emotionella områden. De har då funnit att det är främst inom kognitiva området som AI har sina största framgångar.
Det betyder att yrken som i hög grad bygger på våra kognitiva funktioner – vårt tänkande, är de som väntas påverkas mest i det korta perspektivet. De flesta former av intellektuellt arbete berörs här och närmast kikar på några specifika yrken.
Yrken som väntas påverka mest av AI
Forskarna Lodefalk, Engberg och Görg drar i DN 2024-04-10 pekar på ”yrken som väntas påverkas mest av AI:
- Statistiker
- Matematiker och aktuarier
- Författare m.fl.
- Mjukvaru- och systemutvecklare
- Utvecklare inom spel och digitala media
- Civilingenjörsyrken inom kemi och kemiteknik
- Ekonomiassistenter m.fl.
- GIS- och kartingenjörer
- Systemadministratörer
- Övriga IT-specialister
*Källa: Dagens Nyheter från 2024-04-10*
Forskarna menar dock inte att personal inom dessa yrken rakt av ersätts av teknik utan pekar möjligheten att personalen får AI som verktyg för högre produktivitet.
Yrken som påverkas minst av AI, än så länge
Lodefalk, Engberg och Görg pekar även på ”yrken som väntas påverkas minst av AI:
- Koreografer och dansare
- Professionella idrottsutövare
- Takmontörer
- Brandmän
- Kriminalvårdare
- Stenhuggare m.fl.
- Hotell- och konferenschefer
- Ambulanssjukvårdare
- Barnsköterskor
*Källa: Magnus Lodefalk, Erik Engberg, Holger Görg m.fl. (2024) genom DN 2024-04-10*
Listorna över yrken som väntas påverkas och inte påverkas bygger på att AI inte fortsätter att utvecklas närmaste tiden. AI lär dock utvecklas ytterligare med tanke på de enorma resurser både företag och hela regimer lägger på AI. Så även om vi skrivandets stund inte ser *hur* detta kan ske så kan vi anta *att* det kommer ske.
Det innebär att AI även väntas kunna konkurrera även inom sensoriska, psykomotoriska och kanske rent av emotionella områden. Det är en spådom. Men inte helt ogrundad, med tanke på den historiska utvecklingen.
AI del av automatisering och robotisering
AI hamnade i fokus sedan ChatGPT gjordes allmänt tillgänglig i november 2022. Den omvälvande, teknikdrivna förändringen på arbetsmarknaden har dock pågått mycket längre än så. Datorisering, automatisering och robotisering har redan pågått i 20 – 30 år där AI står för det senaste tekniksprånget.
Nästa tekniksprång?
När AI når och överträffar människans kognitiva förmågor så kan AI accelerera all slags utveckling – exempelvis av robotar som kan utföra manuellt arbete. Där går det alltså att ge AI armar och ben. Robotar är inte någon nyhet. Det nya vore att ge dem en intelligens i nivå med vår egen. Om det nu är önskvärt. Beror på drivkrafterna.
Företagen ser ju redan fördelarna med maskiner istället för människor: Maskiner kan utan knorr och fackliga förhandlingar arbeta dygnet runt, i besvärliga och farliga miljöer och utan krav på mer pengar, pension eller personalvård. Samtidigt möter ju politiker upp med regleringar till skydd för medarbetare och medborgare. Är alltså svårt att säkert förutse var den gyllene medelvägen kommer att gå – kompromissen mellan lönsamhet och hållbarhet. Sverige bjuder dock på unika förutsättningar för en snabb förändring.
Skydd blir hot på arbetsmarknaden
Svenska arbetsmarknaden, jämfört med många andra, präglas av mycket högt skydd för anställda. Om detta skvallrar lagen om anställningsskydd (LAS), medbestämmandelagen (MBL) och kollektivavtalen. Skyddet kommer framför allt på arbetsgivares bekostnad.
Fram till nyligen så har arbetsgivare inte haft mycket till alternativ eftersom i princip all verksamhet har krävt personal. Men AI, övrig automatisering samt robotisering erbjuder nu alternativ. Här är det inte svårt att se hur det omfattande och kostsamma personalskyddet i Sverige kan sporra företag att växla från människa till maskin för att få jobbet gjort till lägre kostnader.
Utvecklingen på högre nivåer
Vi lever mitt i ett tekniksprång – ett innovativt skede inom vår industrihistoria som kan jämföras introduktionen av internet och ångmaskinen. Farhågorna kring tidigare tekniksprång har också att det skulle leda till massarbetslöshet. Men farhågorna har inte slagit in. Däremot har sprången tvingat folk att anpassa sig, bl.a. genom omskolning till nya yrken. Kan vi då förvänta oss samma utveckling här?
Tekniksprång påverkar arbetslivet på fler än ett sätt. Genom att utgå från förändringarna vi ser idag och lägga ihop effekterna så får vi en skymt av vartåt det lutar:
- Arbetsuppgifter som ersätts av AI: Alltfler av dem utförs helt eller delvis av AI och annan teknik.
- Arbetsuppgifter uppstår: Till exempel så behövs folk för att skapa, använda och serva nya tekniken. Och folk för att utbilda i övervaka den.
- Kompetenskraven förändras: För att klara de nya uppgifterna så behövs ny kompetens.
- Yrkens innehåll påverkas förändras: När AI och övrig teknik tar över vissa arbetsuppgifter så förändras proportionerna inom yrken. Tid flyttas från analys och administration till kärnuppgifter och annat som tekniken ännu inte kan sköta.
- Yrken som ersätts av AI: Yrken som i hög grad byggt på uppgifter som AI nu kan utföra riskerar att helt försvinna. Det lilla som inte tas över kan fördelas över övrig personal.
- Yrken uppstår: Detta är knutet till de nya arbetsuppgifterna – finns tillräckligt att göra så lär kompletta yrken uppstå, med de nya arbetsuppgifterna som sina kärnuppgifter.
- Företag försvinner: Företag vars affärsidé byggt på personalintensiv produktion får svårt att klara sig i konkurrensen om inte de också växlar över från människa till maskin.
- Företag uppstår: AI-företag kan ha konkurrensfördel gentemot personalintensiva företag. Dessutom främjar AI och annan automatisering småföretagandet genom att avlasta kring administration, ekonomi, marknadsföring etc.
Näringslivet vinner – arbetslivet försvinner?
Vart leder allt detta? Blir alla arbetslösa? Något som talar emot det scenariot är att företagen måste ha betalande kunder för att överleva. Men hur ska kunder kunna betala om de saknar arbetsinkomster? Någonstans längs den tänkbara banan så lär alltså utvecklingen stanna av eftersom den slutar löna sig ju längre den drivs.
Blir alla småföretagare? Säkert tar det längre tid för offentliga sektorn men inom den privata i Sverige så har utvecklingen redan pågått en tid: Andelen anställda i företag med 1 – 49 anställda växer på stora och mellanstora organisationers bekostnad.
Strategier för fortsatt arbete
Hur då förhålla sig till dessa tendenser möjliga scenarier? Här har du några strategier som kan hjälp.
Gör AI till din egen konkurrensfördel
Här utvecklar du AI-kompetens för att åstadkomma mer i dagens arbete. På så vis håller du dig fortfarande relevant och i framkant inom ditt gebit och lär vara den siste att bli utan arbete.
Dock är just den strategin något som bidrar till den snabba förändring som du försöker parera. För när du kliver på ett snabbare tåg så tvingas dina kollegor haka på för att inte hamna på efterkälken.
Gå från arbetstagare till uppdragstagare
Även här drar du nytta av tekniken men inte för kärnuppgifterna utan för att förenkla företagandet – kringuppgifterna. För det stora och skrämmande med företagande har med åren krympt när automatisering och molntjänster har skapat smidiga lösningar för kommunikation, samarbete, ekonomi, marknadsföring och administration.
Alltså, det du arbetar med idag, eller funderar på att arbeta med – hur omöjligt vore det egentligen att utföra i egen regi?
Höj din kärnkompetens
Så länge du är den främste inom ditt gebit på en arbetsplats så lär du vara den siste att bli av med jobbet. För AI må vara till hjälp men kan inte helt släppas lös – behövs fortfarande finnas någon som kan träna, kontrollera, korrigera, komplettera och ta ansvar för att arbetet faktiskt blir till slutanvändarnas belåtenhet. Och för det behövs någon som verkligen kan jobbet väl.
Lägg upp karriärsbana mot ohotade yrken
Har du ett intellektuellt yrke idag? Pröva då att peka ut det ohotade yrke som du är minst främmande inför. Undersök sen vilka beröringspunkter de har. Undersök också vilka yrken som ligger däremellan dessa två. Din framtidssäkra karriärsbana kan nämligen gå mellan dessa. I det här undersökandet så är det inte förbjudet att ta AI till hjälp:
”You:
Vad finns det för beröringspunkter mellan yrken som statistiker och takläggare?”
ChatGPT:
”Även om statistiker och takmontörer verkar vara mycket olika yrken, finns det faktiskt några beröringspunkter och överlappningar mellan dem:
Analytiskt tänkande: Både statistiker och takmontörer kräver en viss grad av analytiskt tänkande. För även om takmontören inte använder matematiska och statistiska metoder för att analysera data och dra slutsatser så krävs ett analytiskt tänkande för att bedöma en byggnads takstruktur och avgöra bästa metoden för att lägga taket.
Kvalitetskontroll och noggrannhet: Både yrken involverar en hög grad av noggrannhet och kvalitetskontroll. Som statistiker måste du säkerställa att datainsamling och analys utförs korrekt för att få tillförlitliga resultat. På samma sätt måste en takmontör se till att taket är korrekt installerat och uppfyller alla säkerhets- och kvalitetsstandarder för att förebygga skador.” Gemensamma färdigheter och aspekter pekar inte bara ut likheterna utan ger också en vink om yrken som eventuellt finns emellan. Här skulle yrket som byggnadsingenjör kunna tjäna som exempel – någon som räknar på konstruktionerna och tar fram beslutsunderlag.
