Räkna ut din nettolön

Så fungerar svensk löneskatt

Svensk lönebeskattning är uppbyggd i lager. Varje krona du tjänar passerar fyra kontroller innan den landar på ditt bankkonto: kommunalskatt, grundavdrag, jobbskatteavdrag och — över skiktgränsen — statlig skatt. Utöver det betalar arbetsgivaren 31,42 procent i arbetsgivaravgift som aldrig syns på din lönespec men påverkar ditt förhandlingsutrymme.

Kommunalskatten — varför din granne kan betala mer

Kommunalskatten är den största posten i din lönespec och varierar mellan kommuner. Snittet för 2026 ligger på 32,34 procent, men spannet går från 29,08 procent i Österåker till 35,15 procent i Dorotea. I många fall ingår dessutom en regional landstings- eller regionskatt.

Det betyder att två personer med exakt samma bruttolön kan ha upp till 1 500 kr skillnad i nettolön per månad enbart på grund av var de är folkbokförda. Vid flytt mellan kommuner är det därför värt att räkna — särskilt om du ligger mitt i det kommunala spannet.

Till kommunalskatten kan läggas en eventuell kyrkoavgift (0,8–1,5 procent) och begravningsavgift (ca 0,2 procent). Är du medlem i Svenska kyrkan dras kyrkoavgiften automatiskt, annars bara begravningsavgiften som är obligatorisk.

Grundavdraget — den osynliga skatterabatten

Grundavdraget är den del av din inkomst som staten inte beskattar alls. Det är konstruerat som en kurva: låga inkomster får hela lönen avdragen, medan grundavdraget sedan växer till ett maxbelopp runt 40 800 kr vid inkomster kring 150 000 kr/år, för att därefter trappas ned till en bottennivå på 17 300 kr för höginkomsttagare.

I praktiken innebär det att du först drar grundavdraget från din bruttoårsinkomst — det som blir kvar är beskattningsbar inkomst. Kommunalskatten och eventuell statlig skatt räknas sedan bara på den beskattningsbara inkomsten.

Jobbskatteavdraget — därför lönar det sig att arbeta

Jobbskatteavdraget är en skatterabatt som krediteras mot din redan uträknade skatt. Syftet är att göra det mer lönsamt att arbeta jämfört med att leva på bidrag eller passiv inkomst. Avdraget byggs upp progressivt för låga inkomster, når ett maximum runt 34 400 kr per år för medellöner, och trappas ned för de riktigt höga inkomsterna.

Effekten syns tydligast i nedre inkomstspannet: en person med 25 000 kr/månad tjänar ofta 5 000–6 000 kr netto mer per år tack vare jobbskatteavdraget jämfört med hur det såg ut innan reformen 2007. Det är också därför marginalskatten i vissa inkomstintervaller kan vara lägre än man tror.

Statlig skatt — gränsen vid skiktgränsen

Den statliga inkomstskatten är 20 procent och tas ut på inkomster över skiktgränsen — för inkomståret 2026 är den 625 800 kr, vilket motsvarar en månadslön på cirka 52 150 kr. Över den gränsen blir din marginalskatt ungefär 52 procent: 32 procent kommunalskatt plus 20 procent statlig skatt.

Arbetsgivaravgiften — kostnaden som döljs

Arbetsgivaravgiften är den sociala avgift arbetsgivaren betalar utöver din bruttolön. För 2026 är den 31,42 procent för anställda mellan 23 och 65 år. Den täcker ålderspension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetsmarknadsavgift och allmän löneavgift.

Vid löneförhandling är siffran användbar: en begärd höjning på 3 000 kr i månaden kostar arbetsgivaren 3 943 kr. Det är ändå mindre än motsvarande höjning i form av extra friskvårdsbidrag eller kompetensbudget — därför går det ofta att få sekundära förmåner även när grundlönen sägs vara låst.

Snabbtabell — bruttolön till nettolön

Approximativa värden baserade på genomsnittlig kommunalskatt (32,34 %) utan kyrkoavgift. Använd kalkylatorn ovan för exakt beräkning av din situation.

Vanliga frågor